Ordbok

Adjuvant behandling: Tilläggsbehandling efter kirurgi, förebygger återfall. Denna behandling syftar till att ta bort mikroskopiskt små kvarvarande cancerceller i tumörområdet, lymfkörtlarna samt i andra organ i kroppen. Kan bestå av behandling med antihormoner, cytostatika, antikroppsbehandling och/eller strålning.
Anamnes: Patientens egen redogörelse av sin sjukdom och dess förlopp.
Angiogenes: Blodkärlsnybildning från redan befintliga blodkärl.
Antihormonell behandling: De kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron stimulerar tillväxten hos vissa bröstcancertumörer. Antihormonell behandling förhindrar hormonstimuleringen så att cancercellers tillväxt hämmas. Kallas också endokrin behandling.
Antikropp: Antikroppar bildas normalt av friska vita blodkroppar och är en del av vårt immunförsvar. Dessa har till uppgift att bekämpa främmande ämnen i kroppen som till exempel bakterier eller virus.
Antikroppsbehandling: Inom bröstcancer har man hittat äggviteämnen som visat sig viktiga för att cancercellerna ska kunna växa och överleva. De är därför lämpliga mål för cancerbehandling. Behandlingen går ut på att använda laboratorieframställda antikroppar, så kallade monoklonala antikroppar, som ”känner igen” och binder till specifika mål, äggviteämnen, i kroppen. Därmed startar en rad olika mekanismer som leder till att cancercellen dör.
Arvsanlag: Gen. I varje cellkärna ligger människans hela arvsmassa, det så kallade genomet, lagrad, med cirka 30 000 – 35 000 gener. En gen bestämmer en viss egenskap hos en individ. Kromosomerna är bärare av generna inne i cellens kärna.
Apelsinhud: När huden på bröstet blivit smågropig. Kan bero på att en underliggande tumör är fäst/vuxit in i huden. Ofta ses även en rodnad . Kallas på läkarspråk peau d'orange.
Aromatashämmare: Läkemedel som sänker östrogenhalten i kroppen så att stimuleringen av cancercellens tillväxt hämmas. Kvinnor som har en hormonkänslig tumör och som har passerat klimakteriet behandlas med aromatashämmare-
Axillutrymning: Kallas också lymfkörtelutrymning. Ett kirurgiskt ingrepp i armhålan då cirka 10 lymfkörtlar opereras bort och analyseras. Om lymfkörtlarna innehåller bröstcancerceller påverkar det vilket stadium sjukdomen befinner sig.

Behandlingsriktlinjer: Behandlingsriktlinjer för bröstcancer finns utarbetade på nationell nivå av svenska bröstcancergruppen. Riktlinjerna omarbetas och uppdateras kontinuerligt, se www.swebcg.se
Behandlingsplan: Behandling av bröstcancer styrs av i vilket stadium bröstcancern upptäckts och hur prognosen ser ut. Prognosen påverkas till exempel av vilka egenskaper tumörer har, patientens ålder samt om kvinnan också har andra sjukdomar. Det är också viktigt att identifiera tumörens ”prediktiva” faktorer, det vill säga vilken typ av behandling som tumören är mottaglig för. Utifrån dessa faktorer görs en individuell behandlingsplan för varje patient.
Benign tumör: Godartad tumör. Cellerna i en godartad tumör sprider sig inte till andra delar av kroppen och växer vanligtvis inte in i omkringliggande vävnader.
Benskörhet: En sjukdom som innebär att skelettet blir urkalkat så att mängden benvävnad minskar och benet blir tunnare och svagare. Ett annat ord för benskörhet är osteoporos. Benskörhet kan drabba kvinnor som genomgått klimakteriet eftersom könshormonet östrogen spelar en viktig roll vid lagring av kalk i skelettet. Även läkemedel som minskar östrogenet i kroppen kan orsaka benskörhet, t.ex. aromatashämmare, och kan leda till värk och att benen lättare bryts.
Bisfosfonate: Bisfosfonater är läkemedel som används mot bennedbrytning orsakad av benskörhet eller av cancer som bildat dottertumörer i skelettet.
Biopsi: En biopsi tas när man vill göra en mikroskopisk undersökning av levande vävnad. Beroende på vilket organ som skall undersökas tas biopsier på olika sätt, t.ex. med finnål, mellannål- eller grovnål.
Biverkning: Biverkning är en oönskad effekt av ett läkemedel eller av annan behandling. Biverkningarna kan skilja sig från person till person.
Blodkärlshämmande behandling: Behandling med läkemedel som hämmar nybildningen av blodkärl Syftet är att hindra närings- och syretillförseln via blodet in i tumören och därigenom svälta ut den. Ett annat ord för denna typ av behandling är angiogeneshämmande behandling.
BRCA1- och BRCA2-generna: Idag har man hittat två gener för bröstcancer, BRCA1 och BRCA 2. Om en kvinna har en viss mutation, en förändring i cellens arvsmassa, i någon av de två generna är risken 80 procent för att hon kommer att utveckla bröstcancer och 15-60 procent för att hon kommer att utveckla cancer i äggstockarna. Idag har ungefär fem till tio % av alla patienter med bröstcancer en ärftlig orsak till sjukdomen.
Bröstbevarande kirurgi: Operationsmetod där man bara tar bort den del av bröstet där tumören sitter. Bröstbevarande kirurgi följs alltid av strålbehandling av bröstet. Denna typ av kirurgi är mycket vanlig och utgör drygt 50 procent av alla bröstcanceroperationer. Andra ord för bröstbevarande kirurgi är tårtbitsoperation, partiell mastektomi eller lumpektomi.
Bröstcancergener: Idag har man hittat två gener för bröstcancer, BRCA1 och BRCA 2. Om en kvinna har en viss mutation, en förändring i cellens arvsmassa, i någon av de två generna är risken 80 procent för att hon kommer att utveckla bröstcancer och 15-60 procent för att hon kommer att utveckla cancer i äggstockarna. Idag har ungefär 5-10 % av alla patienter med bröstcancer en ärftlig orsak till sjukdomen.
Bröstdiagnostik: Undersökningar för att upptäcka och utreda förändringar i bröstet, t.ex. mammografiundersökning.
Bröstkorg: Del av människans skelett som omger hjärta och lungor.
Bröstkörtel: Mjölkproducerande körtel i bröstet. I bröstet finns cirka 15-20 bröstkörtlar. Kallas också mjölkkörtel.
Bröstrekonstruktion: Då hela bröstet opereras bort kan kvinnan ibland erbjudas att få bröstet återuppbyggt, rekonstruerat, genom att en protes opereras in. Att återuppbygga bröstet kan göras antingen i samband med att det sjuka bröstet tas bort, s.k. omedelbar eller direkt rekonstruktion, eller en tid efter att det sjuka bröstet opererats bort, s.k. sen rekonstruktion.
Bröstvårta: Den del av bröstet där mjölkgångarna mynnar och mjölken kommer ut. Runt om finns en mörkare pigmentering som kallas vårtgård.

Cancer: Samlingsnamn för en rad olika cancersjukdomar som är olika beroende på vilket organ som drabbats. Gemensamt för alla cancersjukdomar är att kroppens normala celldelning har rubbats. En cancercell delar sig ohämmat och bildar en elakartad tumör, en cancersvulst, där cellerna har förmåga att sprida sig i kroppen.
Cancer–in–situ: Cancer-in-situ betyder cancer på platsen och innebär att cancercellerna inte tränger in i omkringliggande vävnader och därför inte har förmåga att sprida sig till andra organ.
Celldelningshastighet: Den hastighet med vilken cellen delar sig. En hög celldelningshastighet innebär ofta att tumören är mer känslig för cellgifter.
Cellgift: En grupp av olika läkemedel som hindrar tillväxt av cancerceller. Cellgifter kallas också cytostatika eller kemoterapi. Cellgifter påverkar celler just när de delar sig. Därför är cellgifter effektivt mot cancerceller, som ju delar sig oftare än kroppens normala celler.
Cytologi: Läran om cellen och en metod för att undersöka celler i mikroskop.
Cytostatika: En grupp av olika läkemedel som hindrar tillväxt av cancerceller. Cytostatika kallas också cellgifter eller kemoterapi. Cytostatika påverkar celler just när de delar sig. Därför är cytostatika effektivt mot cancerceller, som ju delar sig oftare än kroppens normala celler.

Datortomograf: En röntgenundersökning där merparten av kroppens organ kan undersökas. Vid datortomografi skickas röntgenstrålar från olika vinklar in i kroppen. Används ofta som komplement till andra undersökningar som inte gett tillräckligt mycket information. Datortomografi kallas förkortas DT eller CT (computerized tomography).
Diagnos: Fastställande eller identifiering av sjukdomen.
Direktrekonstruktion: Återuppbyggnad av bröstet i samband med att det sjuka bröstet tas bort, s.k. omedelbar eller primär rekonstruktion.
Dottertumör: Tumörceller har via blodet eller lymfan spridit sig från den primära/ursprungliga tumören. Andra ord för dottertumör är metastas och dottersvulst.
Dropp: Läkemedel och vätska ges direkt in i blodet via en kanyl i ett blodkärl.
Duktal cancer: Bröstcancer som uppstått i mjölkgångarna i bröstet.

Endokrin behandling: De kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron stimulerar tillväxten hos vissa bröstcancertumörer. Antihormonell behandling förhindrar hormonstimuleringen så att cancercellernas tillväxt hämmas. Kallas också endokrin behandling.
Elakartad tumör: Malign tumör vilken innehåller cancerceller och som kan växa okontrollerat in i omkringliggande vävnader och metastasera till andra organ.
Elston-gradering: Gradering av bröstcancercellers aggressivitet enligt Elston-Ellis används som en del av beslutsunderlaget vid val av adjuvant/tilläggsbehandling. Bedömningen görs vid analys av de cancercellerna i mikroskop där tre olika egenskaper hos cellerna poängsätts. Anges som grad I-III där grad I är den ”snällaste”. Kallas också för malignitetsgrad.
ER (östrogenreceptor): Estrogenreceptor, mottagarmolekyl för östrogen. Ett protein/äggviteämne som finns på cellytan i många olika organ. Vid bröstcancer anger förekomst av östrogenreceptorer att cancern är hormonkänslig.
Expanderprotes: Protes som används för att rekonstruera ett borttaget bröst. En expanderprotes opereras in med tillhörande ventil och slang så att den successivt kan fyllas på med koksaltlösning efter operationen. När man är nöjd med slutresultatet tas ventil och slang bort. Ofta byts en expanderprotes ut mot en permanent protes.

Fatigue: Uttalad trötthet och kraftlöshet vid cancersjukdom eller av behandling mot cancersjukdom.
Finnålspunktion:: Metod som innebär att en tunn nål sticks in i vävnaden i ett organ för att analyseras i mikroskop.
FISH-test: FISH betyder Fluoroscent in situ- hybridisering och används t.ex. för att undersöka om bröstcancercellerna är HER2 positiva eller HER2 negativa. Vid FISH-analys av HER2 tittar man på om HER2 genen är amplifierad, d.v.s. om det finns ett ökat antal kopior av HER2-genen. Om FISH- testet är positivt innebär det att tumören är HER2 positiv.
Fjärrmetastaser: Tumörceller har via blodet eller lymfan spridit sig från den ursprungliga tumören till andra organ i kroppen och där bildat en metastas, dottersvulst.

Gen: Arvsanlag. En gen är en del av arvsmassan (genomet) som bestämmer en viss ärftlig egenskap hos en individ. Kromosomerna är bärare av generna och finns i cellens kärna. I varje cellkärna ligger människans hela arvsmassa lagrad, cirka 30 000 – 35 000 gener. De innehåller information om vilka proteiner/äggviteämnen som ska bildas och bestämma våra egenskaper.
Generaliserad bröstcancer: Bröstcancern har spridit sig till andra organ i kroppen exempelvis lunga, hjärna, lever, det vill säga utanför bröstet och de närliggande lymfkörtlarna. Kallas också för metastaserad eller spridd bröstcancer.
Godartad bröstknuta: Ofarlig förändring i bröstet som kan bestå av ärrbildningar i fett, vätskefyllda hålrum, cystor eller bindvävsknutor/fibroadenom.
Grovnålspunktion: Metod som innebär att en grov nål sticks in i vävnaden i ett organ varefter en liten bit vävnad sugs ut och analyseras i mikroskop.
Grundforskning: Forskning som inom medicinen främst syftar till att få nya kunskaper om celler och vävnader. Grundforskningen siktar inte mot något särskilt användningsområde men kan ge oförutsägbara betydelsefulla upptäckter. Denna typ av forskning kan leda till klinisk forskning där patienter ingår.
Gulkroppshormon: Progesteron, gestagent hormon. Kvinnligt könshormon som bildas i äggstockens gulkropp samt i moderkakan under graviditet.

HER2: HER2 är en förkortning för Human epidermal tillväxtfaktor receptor- 2 som är en receptor, ett protein, med betydelse för cellers tillväxt och överlevnad. Av de kvinnor som drabbas av bröstcancer har 15-20 procent en mycket stor mängd HER2 på sina tumörceller. Det innebär att tumören är HER2-positiv och en aggressiv form av bröstcancer. För att ta reda på om bröstcancern är HER2-positiv skall ett HER2-test alltid utföras vid diagnos av bröstcancer.
HER2-gen: Human epidermal tillväxtfaktor receptor-gen. Genen kodar för en receptor med samma namn. 15-20 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer har en mycket stor mängd HER2 på sina tumörceller. Det innebär att tumören är HER2-positiv och en aggressiv form av bröstcancer. För att ta reda på om bröstcancern är HER2-positiv skall ett HER2-test alltid utföras vid diagnos av bröstcancer.
HER2-positiv bröstcancer: HER2 är en förkortning för Human epidermal tillväxtfaktor receptor- 2 som är en receptor, ett protein, med betydelse för cellers tillväxt och överlevnad. Av de kvinnor som drabbas av bröstcancer har 15-20 procent en mycket stor mängd HER2 på sina tumörceller. Det innebär att tumören är HER2-positiv och en aggressiv form av bröstcancer. För att ta reda på om bröstcancern är HER2-positiv skall ett HER2-test alltid utföras vid diagnos av bröstcancer.
HER2-test: Görs för att ta reda på om bröstcancern är HER2-positiv eller ej. Med så kallat IHC test som står för immunohistokemiskt test kan man ta reda på om cancercellen har för många HER-2 receptorer på sin yta. Oftast gör man också så kallat FISH -test för att verifiera resultatet från IHC-testet. FISH- testet visar positivt är tumören HER2-positiv.
Heriditär bröstcancer: Ärftlig bröstcancer. Ärftlig bröstcancer orsakar en mycket liten del av det totala antalet nya bröstcancerfall, cirka fem till tio procent. Om man har flera fall av bröstcancer i familjen, kan man via ett blodprov undersöka om man har en speciell typ av genmutation/en förändring i cellens arvsmassa som ökar risken för bröstcancer. Har patienten den typen erbjuds hon efter en viss ålder att gå på kontroller för att upptäcka en bröstcancer i ett så tidigt stadium som möjligt.
Hormoner: Hormoner är äggviteämnen som tillverkas i kroppens endokrina körtlar och utsöndras direkt i blodet. Hormonernas uppgift är att kommunicera med cellerna i kroppen och stimulera eller bromsa en viss process som är viktig för cellen. Varje hormon påverkar bara vissa specifika celler som har mottagare (receptorer) för att ta emot just det hormonet. Ibland jämförs ett hormon med en nyckel som passar i ett visst lås.
Hormonkänslig bröstcancer: Kallas också för östrogenreceptorpositiv eller hormonreceptorpositiv bröstcancer. Tumören stimuleras av hormoner för att växa. Behandling sker med antihormonell behandling.
Hormonreceptorpositiv bröstcancer: Kallas också för östrogenreceptorpositiv eller hormonkänslig bröstcancer. Tumören stimuleras av hormoner för att växa. Behandling sker med antihormonell behandling.
Hälsokontroller med mammografi: Mammografi är en röntgenundersökning av brösten. Socialstyrelsens riktlinjer bör kvinnor i åldersgruppen 40-74 år erbjudas hälsokontroller med mammografi, s.k. mammografiscreening. Syftet är att minska dödligheten i bröstcancer genom att upptäcka bröstcancer i ett så tidigt stadium som möjligt.

Immunohistokemi(IHC)-test: Ett test som genomförs för att bland annat testa om tumören är HER2 positiv eller ej. Det finns fyra grader av IHC: 0, 1+, 2+, 3+. IHC2+ och IHC3+ innebär att tumören har en måttlig till starkt infärgning av HER2-proteiner i tumörcellerna vilket kan korrelera med att tumören är HER2 positiv. För att säkerställa om tumören är HER2 positiv genomförs ofta ISH (In-Situ-Hybridiserings) -test där ett ISH positivt svar innebär att tumören är HER2 positiv.
Immunförsvar: Samlingsnamn för alla de mekanismer som försvarar oss mot infektioner med bakterier och virus.
Intravenöst: Dropp och sprutor med läkemedel som ges direkt in i blodomloppets vener, kallas att läkemedlet ges intravenöst.
Invasiv cancer: Då en cancertumör inte begränsas till ett område utan växer in i närliggande vävnad.

Journal: Samling av dokument som innehåller upplysningar om en patients sjukdom och som uppdateras kontinuerligt i samband med undersökning och behandling av patienten. Den samlade informationen ligger till grund för diagnos, prognos och behandling. Som patient har man i regel rätt att ta del av vad som står i journalen och få en kopia av journalanteckningarna.

Kemoterapi: En grupp av olika läkemedel som hindrar tillväxt av cancerceller. Kemoterapi kallas också cytostatika eller cellgifter. Kemoterapi påverkar celler just när de delar sig. Därför är kemoterapi effektivt mot cancerceller, som ju delar sig oftare än kroppens normala celler.
Klimakteriet: En tidsperiod på cirka 8-10 år då äggstocksfunktionen gradvis upphör hos kvinnan. Under denna period kan få kvinnan symtom som värmevallningar, svettningar och sköra slemhinnor. Detta beror på att östrogennivåerna förändras, från högre till lägre hormonnivåer.
Kontaktsjuksköterska: Sjuksköterska som finns där som stöd och kontakt för patienter som skall behandlas inom cancervården.
Kromosom: Bärare av arvsanlag inne i varje cell.
Könshormoner: Könshormoner kallas också steroidhormoner och är viktiga i fosterstadiet, under puberteten samt för fertiliteten. Två viktiga grupper av könshormoner är manligt könshormon, androgener, och kvinnliga könshormoner, östrogen och progesteron. Vid bröstcancer är vissa tumörer hormonkänsliga därför är det viktigt att behandla med läkemedel som påverkar hormonernas effekt på tumören.

Lobulär cancer: Bröstcancer som uppstått i bröstkörtlarna.
Lokalt återfall: Tumören kommer tillbaka i bröstet eller på bröstkorgsväggen om bröstet är bortopererat.
Lokalt Avancerad bröstcancer: Tumören är större än fem cm och/eller har lymfkörtelmetastaser som har vuxit fast i bröstkorgsväggen.
Lumpektomi: Operationsmetod där man bara tar bort den del av bröstet där tumören sitter. Lumpektomi följs alltid av strålbehandling av bröstet. Denna typ av kirurgi är mycket vanlig och utgör drygt 50 procent av alla bröstcanceroperationer. Andra ord för lumpektomi är tårtbitsoperation, partiell mastektomi eller bröstbevarande kirurgi.
Lymfa: Lymfvätska, vävnadsvätska finns i tunna lymfkärl och transporterar celler (vita blodkroppar) som skyddar kroppen mot infektioner samt bär med sig avfallsprodukter. Lymfan samlas upp i lymfkörtlarna vars uppgift är att rena vätskan och bekämpar infektioner. Lymfan, lymfkärlen och lymfkörtlarna utgör en viktig del av kroppens immunförsvar
Lymfkörtlar: Lymfvätska, vävnadsvätska finns i tunna lymfkärl och transporterar celler (vita blodkroppar) som skyddar kroppen mot infektioner samt bär med sig avfallsprodukter. Lymfan samlas upp i lymfkörtlarna vars uppgift är att rena vätskan och bekämpar infektioner. Lymfan, lymfkärlen och lymfkörtlarna utgör en viktig del av kroppens immunförsvar
Lymfkörtelmetastas: Lymfkörtel som innehåller cancerceller.
Lymfkörtelpositiv bröstcancer: Vid bröstcancer innebär det att en eller flera lymfkörtlar, oftast i armhålan, innehåller cancerceller.
Lymfkörtelutrymning: Kallas också axillutrymning. Ett kirurgiskt ingrepp i armhålan då cirka tio lymfkörtlar opereras bort och analyseras. Om lymfkörtlarna innehåller bröstcancerceller påverkar det tumörens stadium, prognos och behandling.
Lymfvätska: Lymfvätska, vävnadsvätska finns i tunna lymfkärl och transporterar celler (vita blodkroppar) som skyddar kroppen mot infektioner samt bär med sig avfallsprodukter. Lymfan samlas upp i lymfkörtlarna vars uppgift är att rena vätskan och bekämpar infektioner. Lymfan, lymfkärlen och lymfkörtlarna utgör en viktig del av kroppens immunförsvar
Lymfödem: Ansamling av lymfvätska i vävnaderna. Kan uppstå efter avlägsnande av lymfkörtlar, avskärning av lymfbanor och/eller strålbehandling vid bröstcancer.

Malign tumör: Elakartad tumör vilken innehåller cancerceller som kan växa okontrollerat in i omkringliggande vävnader och metastasera till andra organ.
Malignitetsgrad: Gradering av bröstcancercellers aggressivitet enligt forskaren Elston-Ellis och som är en del av beslutsunderlaget vid val av adjuvant behandling, så kallad tiltäggsbehandling. De maligna cellerna undersöks i mikroskop och tre olika egenskaper hos cellen poängsätts. Resultaten anges som grad I-III där grad I är den ”snällaste” . Detta kallas också för Elston-gradering.
Mammografi: Röntgenundersökning av brösten. Vid mammografi kan tidiga stadier av bröstcancer upptäckas.
Mammografiscreening: Hälsoundersökning med mammografi. Röntgenundersökning av brösten. Socialstyrelsens riktlinjer bör kvinnor i åldersgruppen 40-74 år erbjudas hälsokontroller med mammografi, så kallad mammografiscreening. Syftet med mammografiscreening är att minska dödligheten i bröstcancer genom att upptäcka bröstcancer i ett så tidigt stadium som möjligt.
Mastektomi: Kirurgiskt avlägsnande av hela bröstet.
Medicinsk behandling: Behandling med läkemedel.
Medicinsk onkologisk behandling: Behandling med läkemedel vid cancersjukdom.
Mellannålsbiopsi: Mellannålsbiopsi innebär att en tunn bit vävnad tas ut med en tunn nål, mellannål, varefter cellerna undersöks i mikroskop.
Metastas: Tumörceller har via blodet eller lymfan spridit sig från den primära tumören. Ett annat ord för metastas är dottertumör, dottersvulst.
Metastaserad bröstcancer: Bröstcancer som har spridit sig till andra delar av kroppen utanför bröstet och de närliggande lymfkörtlarna. Kallas också för generaliserad eller spridd bröstcancer.
Mikrometastaser: Innebär mycket få cancerceller i portvaktskörteln eller i de andra lymfkörtlarna i armhålan.
Mikroskop: Instrument som används för att undersöka celler eller vävnad som är för små för att se med blotta ögat. Ett mikroskop förstorar det man ska analysera.
Mjölkkörtel: Mjölkproducerande körtel i bröstet. I kvinnans bröst finns cirka 15-20 bröstkörtlar.
Mjölkgång: Kanal som transporterar bröstmjölken från mjölkkörtlarna till bröstvårtan där den kommer ut.
Monoklonal antikropp: Konstgjord antikropp som liknar de antikroppar som naturligt produceras i kroppen som skydd mot infektioner med virus och bakterier. Vid cancer har man hittat proteiner/äggviteämnen som visat sig viktiga för tumörens tillväxt och överlevnad och de är därför lämpliga mål för cancerbehandling med laboratorieframställda antikroppar, så kallade monoklonala antikroppar. De ”känner igen” och fastnar på cancerceller och därmed startar en rad olika mekanismer som leder till att cancercellen dör.
Multidisciplinärt team: När bröstcancerbehandling planeras är en rad olika specialistläkare involverade: Röntgenläkare, patolog/cytolog, kirurg, onkolog och eventuellt plastikkirurg. Därutöver kommer patienten också ofta i kontakt med bröstsjuksköterskor, onkologsjuksköterskor, kuratorer med flera. Alla dessa ingår i ett så kallat multidisciplinärt team som är en kvalitetsfaktor för god vård.
Mutation: En mutation är en förändring i cellens arvsmassan.
Målstyrd behandling: Konstgjord antikropp som liknar de antikroppar som naturligt produceras i kroppen som skydd mot infektioner med virus och bakterier. Vid cancer har man hittat proteiner/äggviteämnen som visat sig viktiga för tumörens tillväxt och överlevnad och de är därför lämpliga mål för cancerbehandling med laboratorieframställda antikroppar, så kallade monoklonala antikroppar. De ”känner igen” och fastnar på cancerceller och därmed startar en rad olika mekanismer som leder till att cancercellen dör.

Neoadjuvant behandling: Kallas också preoperativ behandling och är läkemedelsbehandling som ges före operation. Vid stora tumörer eller då tumören sitter fast vid huden kan läkemedelsbehandling ges före operation i syfte att minska och avgränsa tumören så att den lättare går att opererar bort.

Onkolog: Specialist i tumörsjukdomar, cancerläkare.
Onkologi: Läran om tumörer, tumörsjukdomar.
Onkologisk behandling: Behandling vid cancersjukdom. Kan innehålla kirurgisk behandling, medicinsk behandling samt strålbehandling.
Onkologiskt centrum: Regionalt kunskaps- och resurscentrum som ska hjälpa till att samordna och stödja cancervårdens kvalitets-, forsknings- och utvecklingsarbete. Målet är att cancerpatienter ska få en jämlik vård inom en viss geografisk region.
Onkologsjuksköterska: Specialistsjuksköterska med påbyggnadsutbildning inom onkologisk omvårdad.
Osteoporos: Sjukdom som innebär att skelettet blir urkalkat samt att mängden benvävnad minskar så att benet blir tunnare och svagare. Benskörhet kan leda till värk och att benen lättare bryts. Benskörhet kan t.ex. drabba kvinnor som genomgått klimakteriet eftersom könshormonet östrogen spelar en viktig roll vid lagring av kalk i skelettet. Även läkemedel som minskar östrogenet i kroppen kan orsaka benskörhet.

PAD: Patologisk anatomisk diagnos innebär att ett vävnadsprov analyseras i mikroskop.
Palliativ behandling: Behandling vid allvarlig sjukdom som inte kan botas. Behandling och vård riktas mot de fysiska och psykiska besvär som sjukdomen ger upphov till, exempelvis smärta, illamående och oro. Kallas också för lindrande behandling
Palpation: Undersökningsmetod där läkaren med händerna känner på kroppsdelar för att söka eventuella sjukliga förändringar.
Partiell mastektomi: Operationsmetod där man bara tar bort den del av bröstet där tumören sitter. Partiell mastektomi följs alltid av strålbehandling av bröstet. Denna typ av kirurgi är mycket vanlig och utgör drygt 50 procent av alla bröstcanceroperationer. Andra ord för partiell mastektomi är tårtbitsoperation, bröstbevarande kirurgi eller lumpektomi
Partiell strålbehandling: Teknik där endast den del av bröstet bestrålas där cancertumören satt före operationen. Syftet är att rikta strålbehandlingen mot eventuellt kvarvarande tumörceller utan att skada den friska delen av bröstet.
Patologi: Patologi betyder sjukdomslära och är läran om hur organ och vävnader i vår kropp förändras under sjukdom. Patologisk anatomi är läran om sjuka vävnaders och organs byggnad.
Patologisk anatomisk diagnos: Patologisk anatomisk diagnos innebär att ett vävnadsprov analyseras i mikroskop.
Poliklinisk: Öppenvård. Hälso-och sjukvård som genomförs på ej inneliggande patienter. Vården kan t.ex. ges på vårdcentraler, mottagningar eller i hemmet. Slutenvård är vård av inneliggande patienter.
Port-a-cath: En dosa opereras in under patientens hud och som används när läkemedel ges intravenöst. Kallas också för subcutan venport.
Portvaktskörtel: Den lymfkörtel som först tar emot lymfvätskan och därmed eventuell spridning av cancerceller från en tumör i t.ex. bröstet.
Preoperativ behandling: Kallas också neoadjuvant behandling och är läkemedelsbehandling som ges före operation. Vid stora tumörer eller då tumören sitter fast vid huden kan läkemedelsbehandling ges före operation i syfte att minska och avgränsa tumören så att den lättare går att opererar bort.
Primärtumör: Den ursprungliga tumören, det vill säga där cancern har uppstått. Kallas också för modertumör.
Progesteron (PR): Gulkroppshormon. Kvinnligt könshormon som bildas i äggstockarna och som har betydelse för menstruationscykeln och vid graviditet.
Prognos: Sannolikt sjukdomsförlopp.
Prognostisk faktor: En prognostisk faktor används som information för att förutsäga det sannolika sjukdomsförloppet. Informationen används vid diskussion om tilläggsbehandling, så kallad adjuvant behandling, vid bröstcancer.
Proliferation: Celldelning.
Protein: Äggviteämnen som finns i alla levande organismer i växt- och djurriket. Proteiner är inblandade i alla cellulära processer. Exempel på proteiner är enzymer, hormoner och hormoner.

Radiolog: Röntgenläkare, specialist i radiologi
Radioterapi: Radioterapi eller strålbehandling ges för att döda cancerceller. Behandlingen riktas mot det område där tumören finns eller har funnits.
Receptor: Kallas även mottagarmolekyl. Till en viss mottagarmolekyl binder en speciell substans för att åstadkomma någon sorts fysiologisk reaktion.
Rehabilitering: Åtgärder som görs i syfte att hjälpa en individs återanpassning till bästa fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga situation efter t.ex. sjukdom eller skada.
Remiss: Då en läkare skriftligt beställer undersökningar eller vård.
Riskfaktorer: Faktorer som ökar risken att drabbas av en viss sjukdom.

Second opinion: Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är landstinget skyldigt att på patientens begäran bevilja en förnyad medicinsk bedömning av en annan läkare om sjukdomen är allvarlig eller livshotande. Man har som patient rätt till att träffa en annan läkare var som helst i landet, alltså inte nödvändigtvis en som är knuten till patientens eget landsting.
Sen rekonstruktion: Återuppbyggnad av bröstet en tid efter att det sjuka bröstet opererats bort. Ett annat ord för sen rekonstruktion är sekundär rekonstruktion.
Sentinel-node biopsi: Sentinel-node biopsi innebär att den lymfkörtel som först tar emot lymfvätska från bröstet och tumören, kallad portvaktskörteln, hittas och opereras bort. Portvaktskörteln analyseras sedan i mikroskop för att se om cancerceller vandrat till armhålan. Analysen görs under pågående operation av bröstet. Om körteln innehåller cancerceller opereras flera lymfkörtlar bort, så kallad lymfkörtelutrymning. Om portvaktskörteln är frisk görs ingen ytterligare kirurgi i armhålan.
Serom: Vätskeansamling i skadad vävnad efter kirurgi. I vissa fall kan denna vätska behövas sugas ut.
Skelettskintigrafi: Fotografering av skelettet med gammakamera. Utförs om det finns misstanke om tumörspridning till skelettet.
Stadium: Skede i sjukdomens utveckling. Bröstcancerstadium beror på tumörens storlek, om lymfkörtlarna i armhålan är angripna och om cancercellerna har spridit sig till andra organ i kroppen. Det finns fyra olika stadier och det vanligaste är att bröstcancern befinner sig i stadium 1-2 vid diagnos. Sjukdomen är då lokaliserad till bröstet och till lymfkörtlarna i armhålan. Stadieindelningen kallas också för TNM-systemet, då T = tumörstorlek, N = spridning till lymfkörtlar och M = metastaser.
Status: Sjukdomstillstånd vid undersökningstillfället.
Strålbehandling: Radioterapi eller strålbehandling ges för att döda cancerceller. Behandlingen riktas mot det område där tumören finns eller har funnits.
Subcutan venport: En dosa opereras in under patientens hud och som används när läkemedel ges intravenöst. Kallas också för port-a-cath.

Terapi: Behandling.
Tilläggsbehandling: Tilläggsbehandling efter kirurgi, förebygger återfall. Denna behandling syftar till att ta bort mikroskopiskt små kvarvarande cancerceller i tumörområdet, lymfkörtlarna samt i andra organ i kroppen. Kan bestå av behandling med antihormoner, cytostatika, antikroppsbehandling och/eller strålning.
Tillväxtfaktor: Äggviteämnen som bildas i kroppen och som stimulerar celltillväxt. Ett fåtal kan tillverkas och användas som läkemedel.
TNM-systemet: Skede i sjukdomens utveckling. Bröstcancerstadium beror på tumörens storlek, om lymfkörtlarna i armhålan är angripna och om cancercellerna har spridit sig till andra organ i kroppen. Det finns fyra olika stadier och det vanligaste är att bröstcancern befinner sig i stadium 1-2 vid diagnos. Sjukdomen är då lokaliserad till bröstet och till lymfkörtlarna i armhålan. Stadieindelningen kallas också för TNM-systemet, då T = tumörstorlek, N = spridning till lymfkörtlar och M = metastaser.
Trippeldiagnostik: Används för att diagnostisera bröstcancer. En läkare tittar och känner igenom brösten, brösten röntgas (mammografi och/eller ultraljud) och prover tas från en eventuell förändring i bröstet.
Trippelnegativ bröstcancer: En typ av bröstcancer som saknar ER, PR och HER2.
Tårtbitsoperation: Operationsmetod där man bara tar bort den del av bröstet där tumören sitter. Tårtbitsoperation följs alltid av strålbehandling av bröstet. Denna typ av kirurgi är mycket vanlig och utgör drygt 50 procent av alla bröstcanceroperationer. Andra ord för tårtbitsoperation är bröstbevarande kirurgi, partiell mastektomi eller lumpektomi.
Tumör: Knöl, svullnad, upphöjning, ansvällning. Man skiljer mellan godartade (benigna) tumörer och maligna (elakartade) tumörer.

Ultraljud: Undersökning av brösten med ultraljud används som ett komplement till mammografi. Metoden kan hjälpa till att skilja tumör från fett och bröstkörtlar. Bilderna tolkas under tiden som undersökningen pågår.

Vita blodkroppar: Ingår i kroppens immunförsvar mot infektioner. Ett annat ord för vita blodkroppar är leukocyter.
Vårtgården: Det pigmenterade område som omger bröstvårtan.
Vävnadsprov: Se biopsi. Kallas också för biopsi och är ett prov som tas då man vill göra en mikroskopisk undersökning av delar tagna från levande vävnad. Beroende på vilket organ som skall undersökas så tas biopsier på olika sätt, t.ex. med fin-, mellan- eller grovnål.

Återfall: När cancern kommer tillbaka efter avslutad behandling. Bröstcancer kan komma tillbaka i bröstväggen eller i det kvarvarande bröstet eller i andra organ i kroppen.

Äggviteämne: Protein. Finns i alla levande organismer i växt- och djurriket. Proteiner är inblandade i alla cellulära processer. Exempel på proteiner är enzymer, hormoner och hormoner.
Ärftlig bröstcancer:: Heriditär bröstcancer. Ärftlig bröstcancer orsakar en mycket liten del av det totala antalet nya bröstcancerfall, cirka fem till tio procent. Om man har flera fall av bröstcancer i familjen, kan man via ett blodprov undersöka om man har en speciell typ av genmutation, förändring i cellens arvsmassa, som ökar risken för bröstcancer. Har man en sådan typ av genmutation erbjuds man efter en viss ålder att gå på kontroller för att upptäcka en bröstcancer i ett så tidigt stadium som möjligt.

Östrogen: Kvinnligt könshormon som bildas i äggstockarna och i mindre omfattning i binjurarna och testiklarna hos män. Finns i större mängder hos könsmogna kvinnor. Östrogen påverkar utvecklingen av exempelvis bröst och menstruationscykel.
Östrogenreceptorpositiv bröstcancer: Kallas också för hormonkänslig eller hormonreceptorpositiv bröstcancer. Tumören stimuleras av hormoner för att växa. Behandling sker med antihormonell behandling.

Ordbok

Rekommenderade sidor

Vilka är vi?